Nu i veckan rapporterade Resumé att komikern Johan Rheborg är i blåsväder. På TT:s 90-årsfest hade Rheborg dragit grova sexskämt om Kungen – skämt som fick Elisabeth Tarras Wahlberg, hovets före detta informationschef, att lämna festen. TT:s VD Jonas Eriksson reagerade på Rheborgs satir genom att poängtera att han aldrig hade anlitat Rheborg om han känt till innehållet i programmet i förväg.
Visst innebär det här ett dåligt betyg för Johan Rheborg. Men att prata om blåsväder är att överdriva. Konsekvenserna för Rheborg blir nämligen inte så stora. I framtiden kanske ett “känsligt” företag låter bli att anlita Rheborg. Men det blir inte värre än så.
Expressen skriver: “Rheborg var just så vass och vulgär som han brukar vara på scen. Hovsam humor är sällan särskilt skoj. Och de flesta i publiken, varav många notoriskt svårflörtade journalister, skrattade gott.” Vad hade TT:s VD förväntat sig av Johan Rheborgs stand up-nummer egentligen? Och vem hamnar i blåsväder? Rheborg för att han kanske inte reflekterade kring hur framträdandet skulle mottas, eller TT:s VD för att han kritiserar en satiriker för att vara för satirisk? Kanske läggs fokus på fel person här. Veckans kris kanske inte handlar om Johan Rheborg utan om TT:s egna omdöme.