Löftet och leveransen – se till att ord och handling går hand i hand
Omvärldsbevakningen – följa med i vad som händer intert och externt, i media och i sociala medier
Koordineringen – leda, organisera och se till att informationsutbytet fungerar (även på obekväm arbetstid)
Strategin – konkreta ställningstaganden och mål för kriskommunikationen
Kriskommunikationsplanen – förankrad, övad och tillgänglig
Intressenterna – relationer, dialog och kunskap om intressentgruppernas informationsbehov
Massmedia – möta media på deras arena – proaktivt och uppriktigt. Ha läsaren/lyssnaren/tittaren i bakhuvudet och samtidigt få fram organisationens budskap
Den digitala närvaron – balansera krisinformation via organisationens egna digitala kanaler, andra webbplatser och dialog i sociala medier
Den interna kommunikationen – stödja ledare, kommunikatörer och medarbetare med interna och externa ”kundkontakter”
Innehållet i kommunikationen – direkt, sakligt och svar på frågor som: Vad har hänt? Var? Vem? Konsekvenser för den enskilde och
organisationen? Hur kunde det hända? Omvärldsreaktioner? Åtgärder? Plats för mer information, talespersoner och kontakt.
Krisretoriken – att och hur man säger det man vill och behöver säga på ett sätt som andra kan ta till sig
Kanalerna – ändamålsenliga kanaler som kan användas utifrån olika syften och ge önskad effekt hos målgruppen, till exempel få en ortsbefolkning att uppmärksamma en varning.
