Information som vapen

I Sverige och i andra länder i Europa samt USA rapporterar medierna om Rysslands olagliga invasion av Ukraina, våld av etnisk karaktär och ett krig grundat i president Vladimir Putins maktambitioner. I Ryssland sprids uppgifter om att syftet är fredsskapande för att Ukraina styrs av nationalister och nazistsympatisörer, folkmord har pågått i utbrytarrepublikerna och NATO expanderar österut. Bilden som förmedlas av konflikten skiljer sig väsentligt åt och kan ses som en del av ländernas strategier att bedriva informationsoperationer som en typ av krigföring i konflikten. 

Liksom MSB belyser i sin rapport ”Ukraina och informationskrig – journalistik mellan ideal och självcensur” från 2016, är avsikten i medierapportering om krig ofta att motivera viljan och stödet ibland sina egna och undergräva motståndaren. Sedan annekteringen av Krim har t.ex. debatten pågått om huruvida separatisterna i östra Ukraina ska ses som terrorister eller en folkmilis som försvarar pro-Ryssar och därmed huruvida annekteringen av halvön ska ses som en aggression eller nödvändigt humanitärt stöd från Ryssland. 

Genom att analysera olika medier och sammanlagt närmare 2000 artiklar visar MSB:s studie att journalistikens ideal även i länder som Polen och Sverige får ger vika för nationella säkerhetspolitiska intressen och en historia av ett antiryskt förhållningssätt. Ryssland har visserligen en mer utbredd apparat för att sprida propaganda i form av organ som Russia Today (RT) och Sputnik som har till uppgift att förmedla en pro-rysk bild av konflikten samt en lagstiftning som hämmar medier att rapportera om konflikten som krig. Det betyder dock inte att medier i väst inte själva förmedlar ett narrativ som skildrar deras länders perspektiv på konflikten som syftar till att införliva en bild av Ryssland som fiende och upprorsmakare. Flera länder i väst, inklusive Sverige, har även blockerat ryska nyhetskanaler som RT och Sputnik till följd av Europarådets beslut att samtliga medlemsländer ska göra det för att motverka vad de bedömer vara spridning av propaganda och desinformation. 

Essensen i detta är att allmänheten får små möjligheter att förstå den andra och dess perspektiv, samt konfliktens olika digniteter. Detta är viktigt att belysa då det försvårar för gemene man att bedöma vad som är sant och inte från båda sidor. Enligt en studie utförd av Charlotte Wagnsson vid Försvarshögskolan i Stockholm finns en utbredd oro ibland svenskar att informationspåverkan kan polarisera befolkningen i Sverige, försvaga demokratin och splittra EU. Detta menar Wagnsson kan sprida misstänksamhet till information i allmänhet och att folk slutar lita på etablerade medier. 

post

Veckans kris: Sverige

Vårdbolaget Attendo har den senaste tiden kritiserats hårt efter att anställda har larmat om missförhållanden i vården av äldre och att de mötts av repressalier av sina chefer när de flaggat för missförhållandena.

Vårdbiträdet Stine Christophersen var en av dem som klev fram förra våren och berättade för media att Attendo inte vårdade covidsjuka isär från friska personer på äldreboendet Sabbatsbergsbyn. Efter att media riktat kritik mot Attendo mot bakgrund av detta fick Stine en skriftlig varning av en chef på bolaget.

I veckan framkom det även att ledningen beviljades höjda bonuser trots att bolaget fick 133 miljoner kronor i statligt coronastöd. Detta kritiserades av bl.a. statsminister Stefan Löfven i veckan som i ett Facebook-inlägg krävde att Attendo ska redogöra för ”hur de använt de statliga stöden och hur man har arbetat under pandemin”.

Kritiken har nu lett till att Attendos VD Martin Tivéus gått ut och sagt att han skänker sin bonus till Attendos utvecklingsstipendium för vård- och omsorgspersonal, som anställda kan söka exempelvis för vidareutbildning. En polisutredning av bolaget kan även komma att starta enligt åklagaren Anders Hirsch mot bakgrund av de missförhållanden som bl.a. vårdbiträdet Stine redogjort för.

post

Veckans kris: Israel

I samband med firandet av den judiska högtiden Lag B’omer trampades 45 personer ihjäl i Israel under torsdagen, varav flera av dem barn. En tragedi som hade kunnat undvikas enligt flera experter om man vidtagit säkerhetshöjande åtgärder inför vallfärden.

Varje år firas högtiden Lag B’omer vid berget Meron till minne av rabbin Shimon bar Yochai. Hans grav på berget är en av judendomens mest heliga platser vilket lockar flera tusentals ortodoxa judar till platsen. Enligt flera experter har man varnat för risken med att man samlas så många människor på en liten yta, men ingen har vidtagit några åtgärder.

Enligt ögonvittnen var det trånga passager och fallolyckor i kombination med en strömmande folkmassor som orsakade att folk trampades ihjäl. Panik utbröt då på platsen vilket orsakade att situationen förvärrades.

– Det här är en av de värsta katastrofer som staten Israel någonsin har upplevt, säger premiärminister Benjamin Netanyahu som har utlyst en nationell sorgedag på söndagen (i dag 2/5).